Gallringskvot

Gallringsformen kan delvis beskrivas med den så kallade gallringskvoten. Den är förhållandet mellan de utgallrade trädens medeldiameter och medeldiametern hos de kvarstående träden. Det finns olika sätt att definiera gallringskvoten. Här följer Skogforsks definition:

gallringskvoter enligt Skogforsk

I förstagallringsbestånden blir gallringsreaktionen ungefär lika oberoende av gallringskvot. I äldre gallringsbestånd kan man teoretiskt förvänta en högre gallringsreaktion med stigande gallringskvot, framför allt i tall. I praktiken kan dock denna förmodade gallringsreaktion gå om intet om snö- och vindskador inträffar (höggallring är en riskfaktor).

Senast ändrad: 2011-12-07

Vad är VERKTYG?

Ordlista

Gallringskvot

: Gallringskvoten kan defineras på flera sätt. I Kunskap Direkt används kvoten mellan medeldiametern på utgallrade träd och medeldiametern i beståndet efter gallring. En annan variant är kvoten mellan medeldiametern på utgallrade träd och medeldiametern i beståndet före gallring.

Skogsencyklopedin

gallringskvot

: de utgallrade trädens storlek dividerad med medelträdets storlek. Gallringskvoten är ett objektivt sätt att beskriva gallringsformen. Vid låggallring är gallringskvoten låg (< 1, ofta 0,5–0,9), dvs. de träd som i genomsnitt är mindre än medelträdet i beståndet gallras ut. Vid höggallring är kvoten hög (>1, ofta 1,1–1,3).
Det saknas en klar definition av begreppet gallringskvot, och många olika uttryck för det används i skogsbruket. Ofta används diametern, dvs. gallringskvoten är medeldiametern av de utgallrade träden dividerad med medeldiametern i beståndet, men även kvoten mellan medelvolym för utgallrade träd och medelvolymen för beståndets träd förekommer. Vanligen avses kvoten mellan medelvärdet (diameter eller volym) hos uttaget och medelvärdet för beståndet före gallring, men det förekommer att man använder medelvärdet efter gallring. Jfr gallringsstyrka.

Ändrad: 2011-12-07