Gallringsfritt skogsbruk

I bestånd där gallringar, på grund av läget eller terrängen, inte skulle ge något ekonomiskt netto kan det kanske löna sig att inte gallra alls. Det förutsätter dock att beståndet är förberett för att lämnas ogallrat redan vid planteringen eller röjningen.

I en normalt röjd men ogallrad skog kommer medeldiametern att bli mycket lägre än i en gallrad skog. Det ogallrade alternativet har dock en del fördelar. Det kan bli mindre insektsskador eftersom många insekterna föredrar en öppnare skog. Dessutom kan stormfällningen minska, den är ju störst direkt efter en gallring. En annan fördel är en minskad risk för rotröta. Det blir ju först vid slutavverkningen som stubbarna exponeras för rötsvampens sporer.

Om beståndet är för tätt och lämnas ogallrat försvinner många av fördelarna. Risken för toppbrott och fällning på grund av vind och snö ökar. Om virket inte tas tillvara ökar risken för insektsskador.

Bruttotillväxten är högre i en ogallrad skog än i en gallrad. Gagnvirkesproduktionen är dock i regel lägre än i den gallrade skogen. Det beror på att självgallringen är högre. I det ogallrade alternativet läggs också en stor del av tillväxten på klenare träd och på träd med kvalitetsnedsättande fel. Framför allt är produktionen av sågtimmer avsevärt mindre, både vad avser volym, grovlek och kvalitet.

Planera gallringsfritt tidigt

Om man funderar över gallringsfritt skogsbruk bör man planera tidigt för det genom glesa planteringsförband och/eller hårda röjningar. Konceptet har föreslagits för gran - med en gles plantering av 1000 plantor per hektar kan föryngringskostnaderna sänkas utan att volymproduktionen påverkas särskilt mycket. Det förutsätter dock att plantorna överlever och får en bra start. En hård röjning ner till 1200-1400 stammar per hektar kan också lägga grunden till ett gallringsfritt skogsbruk.

 
Bilden visar ett av de försök som Niels Wislander lade ut i början av 1980-talet, den så kallade W-modellen. Granarna planteras glest (3,5 meters förband) och kan sedan skötas utan gallring fram till slutavverkning. Försöken klarade Gudrunstormen utan skador. W-modellen kan vara ett alternativ på rotrötedrabbade marker i vindutsatta lägen. Det är också ett alternativ för den som vill sänka planteringskostnaden. Foto: Bengt-Åke Alriksson.