Gallringstermer

Det finns en del specialtermer om gallring som är bra att känna till. Klicka på länkarna för att läsa ännu mer. Sök också andra uttryck i Skogsencyklopedin.

Grundyta

Grundytan är ett mått på hur tätt beståndet är. Det mäts ofta som kvadratmeter per hektar, och är ett mått på hur stor yta som stammarnas tvärsnitt utgör i brösthöjd. Grundytan kan beräknas med ett relaskop. Läs mer om hur du kan mäta grundytan.

Gallringsstyrka

Gallringsstyrkan är ett mått på hur stor andel av beståndets grundyta, volym eller stamantal som tagits ut vid gallring. Läs mer och räkna ut din egen gallringsstyrka.

Gallringskvot

Gallringskvoten är förhållandet mellan medeldiametern hos de utgallrade träden och medeldiametern hos de kvarstående träden. Vid höggallring är gallringskvoten hög, vid låggallring är den låg. Läs mer och se hur gallringskvoten skiljer sig mellan olika gallringsformer.

Gallringsform

Gallringsformen beskriver vilka träd som tas ut i förhållande till trädens diameterfördelning. Man skiljer ofta mellan tre principiellt olika gallringsformer - låggallring, likformig gallring och höggallring. Ibland talar man om kvalitetsinriktad gallring eller fri gallring. Läs mer om skillnaderna.

Låggallring

Vid låggallring gynnas de största träden genom att de mindre tas bort. De träd som står kvar får snabb diameterutveckling. Du behöver inte gallra lika ofta, och kan avverka beståndet vid en lägre ålder. Låggallring ger lägre gallringsintäkt än andra gallringsformer vid förstagallringen, men är ofta mer lönsamt på sikt.

Likformig gallring

Likformig gallring innebär att uttaget i stort sett är lika omfattande i alla kronskikt.
Den utgallrade medelstammens diameter blir större än vid traditionell låggallring. Kostnaderna för förstagallringen bör därför kunna bli lägre än vid låggallring.

Höggallring

Höggallring innebär främst gallring bland de största träden. Metoden kan praktiseras i väl röjda bestånd (<2000 stammar/ha). Stamrika eller oröjda bestånd måste låggallras. Höggallring är inte särskilt väl beprövad i det praktiska skogsbruket, men förekommer i vissa delar av södra Sverige. Försöksresultat visar att höggallring kan ge sämre total volymproduktion. Dessutom ökar risken för snö- och stormskador.

Övre höjd och medelhöjd

När man pratar om beståndets höjd i gallringsskogen menar man oftast "övre höjd". Det är höjden av de grövsta träden. Den aritmetiska medelhöjden är lägre, men hur stor skillnaden är mellan de båda höjdmåtten beror på hur skiktat och varierat beståndet är. Ett likåldrigt bestånd med 15 meters medelhöjd (aritmetisk) kan kanske ha en övre höjd på cirka 17 meter.