Gallringens grunder
- kort om gallring

Nästan all skog behöver gallras någon gång. Vid gallringen plockas oönskade stammar bort så att de som står kvar får chans att utvecklas till värdefulla träd. Gallringen skiljer sig från röjning genom att man tar ut gagnvirke som ger inkomster.

• Normalt utförs gallring när bestånden är 12-22 meter höga.
• Gallring i gran och tall görs 1-3 gånger under omloppstiden. Ju bördigare bestånd, desto fler gallringar.
• Under 2010 gallrades ca 430 000 hektar i Sverige. Det var mer än dubbelt så stor areal som slutavverkades (200 000 hektar).
• Av allt gagnvirke (massaved och timmer) som når industrin kommer 25-30 % av volymen från gallringar, resten från slutavverkning.
• Nästan all gallring i Sverige utförs av maskiner: skördare som avverkar, kapar och lägger virket i travar längs stickvägarna, och skotare som samlar upp virket till travar vid vägkanten.
• Gallringsuttagen är mycket viktiga för massaindustrin men sågtimmer kan också tas ut vid senare gallringar.
• Slutavverkningen står för 80-90 % av intäkterna under ett bestånds livstid, men gallringarna ger också betydande bidrag. De kommer dessutom tidigare och spridda under omloppstiden. Men gallringarna ska också ses som beståndsvårdande - det handlar om att öka värdet på slutbeståndet.
• Det finns flera olika gallringsformer. Den vanligaste är låggallring, där de klenare stammarna tas ut.
• Förutsättningarna för gallring grundläggs vid röjningen. Ett svagt röjt eller oröjt bestånd kräver en försiktigare förstagallring, men också fler gallringar under omloppstiden.