Ekonomiska kalkyler i skogsbruket har sina risker och brister, men används ändå flitigt för att jämföra olika skötselalternativ. De långa omloppstiderna gör att de måste bygga på många osäkra antaganden: Hur utvecklas beståndet, vad är virket värt i framtiden, vad kostar avverkningen?

Den långa tiden i skogen gör också räntan till en nyckelfaktor. En hundralapp i handen idag är ju värd mer än en hundralapp om 20 år. Skogsekonomerna brukar ofta räkna ut ett nuvärde av en investering (läs mer om nuvärden i länken till höger). Om räntorna är höga blir en avlägsen intäkt mindre värd idag, jämfört med om räntorna är låga. I skogliga kalkyler används ofta låga räntesatser, 2-3 %.

Exemplet Kolfallet

Här följer en ekonomisk kalkyl för ett tallbestånd som har gallrats på olika sätt. Det är hämtat från Skogforsks gallringsförsök i Kolfallet i södra Gästrikland. I försöket finns en mängd olika gallringsalternativ. Här jämförs låggallring och höggallring med 18 meters stickvägsbredd samt det ogallrade beståndet. Försöket är mätt till efter andra gallring vid 45 års ålder, och därefter har produktionen fram till slutavverkning vid 75 års ålder beräknats med en produktionsmodell.

Höggallring lönsamt i början...

Vid den första och andra gallringen gav höggallring det högsta nettot. Den uttagna volymen var högre, men det kvarlämnade beståndet var klenare jämfört med det låggallrade.

...men låggallring vinner på sikt

Efter andra gallringen (45 år) var dock det låggallrade beståndet mer värt genom större volym och diameter. Det ogallrade hade störst värde genom sin höga volym, som dock var fördelad på många och klenare stammar.

Sett över hela omloppstiden hade låggallring det högsta nuvärdet vid båda de testade räntorna (2 och 3 %). Det ogallrade hade lägst nuvärde.

Fotnot: Nuvärdet är beräknat till 2 och 3 % ränta till tidpunkten för första gallring (35 år).