Gallringens ekonomi

Gallringen står för 25-30 % av virkesuttaget under ett bestånds livstid, men bara för 10-20 % av intäkterna. Gallringens intäkter är viktiga, men det stora bidraget är att de skapar ett värdefullt bestånd till slutavverkningen.

Gallringen är en dyrare avverkningsform än slutavverkning, räknat i kostnad per kubikmeter. Det beror på att färre träd tas ut per arealenhet och att träden är klenare.

I genomsnitt kostade gallringsavverkning år 2010 cirka 180 kronor per kubikmeter, inräknat både skördarens och skotarens arbete. Förstagallringarna är avsevärt dyrare än senare gallringar genom att stammarna är klenare. Siffran gäller för lejd, maskinell gallring, som står för i stort sett all gallring i landet idag. För den självverksamme kan ekonomin naturligtvis se annorlunda ut. Allt beror på hur man värderar sin egen tid.

Både kostnader och intäkter varierar dock stort beroende på hur skogen har skötts tidigare och hur gallringen utförs.

Röjningen avgör förstagallringens ekonomi

I en första gallring, som ofta utförs när beståndet är 12-14 meter högt, styrs ekonomin mycket av hur röjningen utfördes. Ett välröjt bestånd ger grövre stammar och en högre intäkt vid gallringen, medan ett oröjt bestånd kan ge ett minus vid gallringen.

I verktyget Kraftsamling Skog kan du också ta fram exempel på hur stora intäkterna kan vara vid gallring på olika marker. Här ser du ett exempel

: