Vegetationstyp
Olika växtarter har olika krav på utbudet av växtnäring. Markens bördighet kan därför läsas av med hjälp av växttäckets sammansättning. Markvegetationen klassificeras i ett antal vegetationstyper. Använd beslutsstödet.
Här ser du exempel på några vanliga vegetationstyper (för muspekaren över småbilderna och läs mer):
Örttyp
Örttyperna kännetecknas av vissa mycket näringskrävande typarter som fördelas på högörter och lågörter. Dessa vegetationstyper är ofta de bördigaste. Det finns också en skala från den mest näringsrika Högört utan ris till Lågört med ris.
Grästyper
Grästyperna delas in i den bördigare bredbladig grästyp och den mindre bördiga smalbladig grästyp. Kruståtel är det vanligaste gräset i den smalbladiga grästypen. Till denna typ räknas alla örter som inte tillhör klasserna hög- och lågörter.
Blåbärstyp
Blåbärsristypen är den vanligaste vegetationstypen hos svensk skogsmark. Den är vanlig på frisk mark av medelbonitet.
Lingontyp
Lingonristypen och den fattigare kråkbär-ljungtypen förekommer på torrare och magrare mark. På torvmark kan man hitta fattigristypen, den minst bördiga ristypen.
Lavmarkstyp
Om lavar täcker mer än ¼ av bottenskiktet har man en lavmarkstyp. Dessa finner man på magra, torra marker.
Senast ändrad: 2011-10-16