Skogsbränsleuttag
I många avverkningar i södra Sverige tar man i dag ut toppar och grenar som skogsbränsle.
Det finns en del fördelar:
- Det ger några kronor i extra intäkt
- Det går lättare att markbereda och plantera.
Men det finns också nackdelar:
- Skogsbränslet kan bli liggande på hygget en tid, och avverkningen kan inte slutregleras ekonomiskt förrän alla sortiment är inmätta.
- Man kan inte använda riset för att skydda körvägarna. Risken för markskador vid skotningen ökar därför markant.
- Det är risk för insektsskador på kringliggande skog
- Nästa skogsgeneration kan växa något sämre efter uttag av skogsbränsle. De undersökningar som finns indikerar en tillväxtförlust som motsvarar ett till två års längre omloppstid.
På vissa marker bör du inte ta ut skogsbränsle.
När du tar ut bränsle tar du också bort näring från beståndet. Med programmet "Snurran" kan du beräkna hur mycket näring som försvinner när du tar ut skogsbränsle. Du kan också räkna ut hur mycket aska du behöver tillföra för att kompensera för uttaget. Se länken till höger.
Marker som helt bör undantas
- Nyckelbiotoper, hänsynsytor buffertzoner mot reservat, sjöar och vattendrag.
- Marker som skall hyggesbrännas
- Torra lavvrika marker i Norrland
- Marker i kärvare klimatlägen, frostlänta och kalla.
- Områden med högt renbetestryck. Hänglavar på grenarna är bra föda. Grenarna skyddar även plantorna när renen gräver efter marklavar på vintern.
- Känsliga marker som lätt drabbas utav markskador.
Skadeinsekter
Risvältor med gran bör inte lagras nära en beståndskant med gran och risvältor med tall bör ej lagras nära en beståndsgräns med tall. Avståndet bör minst vara 50 meter. Anledningen är risken för att skadeinsekter skall sprida sig till den stående skogen.
Om det är grövre barrved än 12 cm i diameter så bör man ta ut skogsbränslet innan skadeinsekternas kläckningstid.
Senast ändrad: 2011-12-02