Räkna på din röjning är ett program som beräknar hur röjningen påverkar virkesproduktionen och ekonomin i beståndet fram till och med förstagallringen. För att röjningseffekten ska kunna renodlas utför programmet beräkningar och resultatredovisningar för båda handlingsalternativen: röjning eller inte röjning. Resultatet kan användas som ett beslutsstöd när du överväger om röjning lönar sig eller inte. Programmet kan också användas i undervisning för att se hur resultatet påverkas av olika utgångslägen och handlingsalternativ.
Observera att röjning påverkar virkesproduktion och beståndsekonomi under hela omloppstiden. Effekterna fram till förstagallring är alltså bara en liten del av de positiva effekterna av röjning.
Översiktlig beskrivning av programmet
Beståndsutvecklingen beräknas med tillväxtrutiner för ungskog. Samma rutiner, men i förenklad form, används som i det s k Hugin-systemet hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Gagnvirkesuttaget vid gallring och dess fördelning på massaved och timmer beräknas med Rune Ollas utbytesfunktioner.
Röjningskostnaden beräknas med tidsfunktioner för röjning samt dagsverkeskostnaden. Avverkningskostnaden i gallring beräknas med tidsfunktioner för gallring med engreppsskördare, samt timkostnaden för åtgärden. Timkostnaden för avverkning och kostnaden för terrängtransport är hämtade från kostnadsuppföljningar i skogsbruket. Virkespriser fritt bilväg är hämtade från virkesprislistor.
KOSTNADER OCH PRISER VAR AKTUELLA ÅR 2000. Observera att du inom rimliga gränser kan använda egna kostnader och priser när du gör analyser med utgångspunkt från egna beståndsdata.
Räkna på din röjning har utarbetats i ett samarbetsprojekt mellan SkogForsk (Folke Pettersson) och SLU i Umeå (Kenneth Nyström). Synpunkter och frågor rörande programmet kan lämnas till Folke Pettersson eller Kenneth Nyström.
Långsiktiga effekter
Röjning har en positiv påverkan på beståndsutvecklingen under hela omloppstiden. Åtgärden ger ökad diametertillväxt, högre gagnvirkesproduktion samt en bättre virkeskvalitet vid senare gallringar och slutavverkning.
Typbestånd
Ett typbestånd motsvarar ett genomsnittligt bestånd med röjningsbehov och är framtaget på uppgifter från riksskogstaxeringen.
Röjningstidpunkt
Valet av röjningstidpunkt styrs av ett antal faktorer. Det finns för- och nackdelar med både tidiga och sena röjningar.
Fördelar med tidig röjning (2-3 meters höjd) :
· låga röjningskostnader
· snabb dimensionsutveckling och hög gagnvirkesproduktion
· liten risk för insektsskador
Fördelar med sen röjning (4-5 meters höjd):
· inriktning mot kvalitetsproduktion (klen kvist mm)
· mindre risk för betesskador av älg
· mindre risk för konkurrerande stubbskottsbjörk
Gallringsstyrka
Generellt sett bör en lägre gallringsstyrka användas i oröjda bestånd än i röjda. En hög gallringsstyrka (uttag över 30 % av grundytan) i ett oröjt bestånd innebär betydande risker för vind- och snöskador i det kvarlämnade beståndet. I ett röjt bestånd kan gallringsekonomin på kort sikt gynnas av ett stort virkesuttag. Hårda gallringar leder dock till en högre, och mer varaktig sänkning av volymproduktionen per hektar, samtidigt som vindfällningsrisken ökar. Alltför höga gallringsstyrkor, över 35 % av grundytan, bör därför undvikas.
I ett röjt bestånd kan en gallringsstyrka på 30-35 % av grundytan vara lämplig. I oröjda bestånd är gallringsstyrkor på 25-30 % av grundytan mer lämpligt.
Gallringskvot
Gallringskvoten är ett mått på hur gallringen har inriktats mot olika träddimensioner. Kvoten är under 1,0 om uttaget har inriktats mot klenare träd. Om grövre träd dominerar i uttaget är kvoten över 1,0
Gallringskvoten = (Medeldiameter i uttaget) / (Medeldiameter i kvarvarande bestånd)
Upprepad röjning
I föryngringar med stort lövinslag kan lövröjning behöva utföras två gånger. Tallen är mycket känslig för förväxande och överskärmande lövträd. I tall- och barrblandskogar kan det därför vara befogat att göra en tidig lövröjning/plantröjning då barrplantorna är 0,5-1,0 meter höga. Slutröjning kan utföras då barrträden är 2-3 meter höga.
I lyckade självföryngringar med tall kan man välja att göra en s k tvåstegsröjning för att satsa på kvalitetsproduktion. Som steg ett görs en plantröjning då träden är ca en meter höga med syftet att avlägsna förväxande och skadade plantor. Som steg 2 görs en slutröjning vid 4-6 meters höjd.
Röjning kan ibland behöva upprepas p g a att tidigare röjning gjordes för svagt och med ett högt kvarlämnat stamantal per hektar.
I den ekonomiska kalkylen har ingen hänsyn tagits till kostnader för eventuell plantröjning eller tidig lövröjning.
Stamantal/ha
Lämpligt kvarlämnat stamantal per hektar efter slutröjning, vid 4-6 meter, styrs i hög grad av markens bördighet. På svaga marker kan 1 500-2 000 stammar per hektar vara lämpligt, på medelgoda marker 2 000 - 3 000 stammar per hektar och på bördiga marker 2 500- 3 500 stammar per hektar.
Gallringsform
Gallringsformen talar om på vilket sätt gallringen görs.
Låggallring - uttaget inriktas mot de klenare träden.
Höggallring - uttaget inriktas mot de grövre träden.
Likformig gallring - uttaget görs tämligen jämnt över alla diameterklasser.
Kvalitetsgallring - uttag med inriktning på att ta bort de sjuka, skadade och kvalitetsmässigt sämsta träden.
Vid kvalitetsgallring ligger ofta gallringskvoten mellan 0,9 och 1,0. I röjda bestånd (under 4 000 stammar per hektar) tillämpas kvalitetsgallring i beräkningsprogrammet.
I oröjda bestånd (över 4 000 stammar per hektar) används låggallring, då man i oskötta bestånd generellt sett är hänvisad till att gallra underifrån. Detta för att minska risken för vind- och snöskador, med därtill förknippade risker för insektsangrepp, samt för att sätta igång den eftersatta dimensionsutvecklingen.
Kalkylränta
Räntefot som används i nuvärdes- eller investeringskalkyler. Den använda räntan uttrycker det reala förräntningskravet på investeringen.