Så här går förädlingen till
Plusträdet X4209, en tall från trakten av Los. |
Skogsträdsförädlingen i Sverige började i liten skala redan på 1930-talet. Under de första årtiondena valdes bra träd i skogen, s.k. plusträd. Dessa plusträd, som har kompletterats efterhand, utgör basen i den långsiktiga förädlingen i Sverige.
Kvistar från plusträden ympades på "vanliga" träd och ympträden, som blev genetiska kopior av plusträden, planterades ut i fröplantager och ymparkiv. Ympträden korsades med varandra och avkommorna planterades i fältförsök, så kallade avkommeprövningar.
I fältförsöken testas avkommornas vitalitet, tillväxt och virkeskvalitet. Det ger ett mått på hur bra de olika plusträden är som föräldrar - deras avelsvärde. Träd med höga avelsvärden kan sedan väljas ut till vidare förädling eller massförökning i fröplantager.
Den långsiktiga förädlingen kan beskrivas som ett cykliskt förlopp med de tre stegen fälttestning, urval och korsning av utvalda träd till en ny förädlingsgeneration. En cykel tar cirka 20-25 år, och för varje generation blir träden 10 % bättre.
Klicka i figuren för att läsa mer.
Ett stort antal plusträd av gran och tall valdes ut under 1940- och 50-talen. De har senare kompletterats med nya urval i bestånd och i plantskolor. Urvalet byggde på trädens utseende - deras fenotyp. För att få reda på deras genetiska värde måste deras avkommor testas. Totalt har förädlarna valt ut cirka 6 000 tallar och 6 000 granar i skogen. Till det kommer över 10 000 grankloner utvalda i fältförsök och plantskolor, och 1300 contortatallar. Dessa plusträd utgör basen i det svenska förädlingsprogrammet.
Stäng
För att skilja ut det genetiska värdet från inverkan av miljön testas ett träd genom avkommeprövning. Avkommorna testas normalt på fem olika lokaler i olika miljöer. Det ger förädlarna möjlighet att välja ut träd som fungerar bra under olika förhållanden. I försöken mäter förädlarna överlevnad och skador. Efter 10-15 år är träden tillräckligt stora för att deras tillväxt och kvalitet ska kunna mätas.
Stäng
Efter 10-15 år i fält görs en utvärdering av trädens avelsvärden. De bästa träden väljs ut för fortsatt förädling eller till massförökning till skogsplantor. Det vanligaste sättet är genom fröplantager. Olika egenskaper har olika tyngd i urvalet. Tillväxten har alltid stor betydelse. I norra Sverige betyder överlevnaden mer. Skador, grenkvalitet och densitet kan också vägas in i urvalet.
Stäng
De bästa träden korsas med varandra. Deras gener kombineras då om så att den genetiska variationen återskapas i den nya generation plantor som testas i nya fältförsök. Cirkeln är sluten.
Stäng
Utvalda träd kan ympas eller sticklingförökas till fröplantager, där det förädlade fröet skördas för att sedan användas i plantskolor eller vid skogssådd. Förädlat material kan också massförökas som sticklingar (för gran) eller genom somatisk embryogenes.
Stäng
Senast ändrad: 2011-12-19