Naturlig föryngring av ask

Det är viktigt att du stängslar dina askbestånd när du planerar att föryngra eftersom ask drabbas hårt av viltbete. Lämpliga ståndorter för ask är ofta små och därför är det en fördel om de kan stängslas tillsammans med omkringliggande bestånd.

Utglesning av beståndet

Asken är tvåbyggare vilket innebär att den har hon- och hanblommor på skilda träd. Honträden är ofta mindre än hanträden och därför är det viktigt att du ser upp så att du inte gallrar bort alla honträden innan det är dags att ställa fröträd. I slutbeståndet behöver du ha åtminstone en fjärdedel honaskar, helst en tredjedel för att frösättningen skall bli bra nog. Äldre askar behöver gott om ljus till kronan och det gör att bestånd i slutavverkningsfasen är glesa och släpper ner mycket ljus till marken. Eftersom små askplantor är tåliga mot skugga men känsliga för gräskonkurrens är det bäst om du väntar med utglesningen av det gamla beståndet tills efter groddplantorna har etablerat sig.

Fröår

Goda fröår hos ask blir det vartannat eller vart tredje år.

Markberedning

Marker som är bra för odling av ask är ofta så fuktiga att det är olämpligt att markbereda. Om du vill föryngra askbestånd där markvegetationen är kraftig är det bättre att du planterar och använder stora plantor, eftersom de är bättre rustade för att klara konkurrensen än de små groddplantorna.

Groning

Många askfrön har fördröjd groning, så om resultatet efter första säsongen ser dåligt ut så är det inte nödvändigtvis misslyckat. Vänta tills det har gått två år efter fröfall innan du bedömer resultatet. Observera att askfrön ofta gror på marker som inte lämpar sig för odling av ask, till exempel på styva lerjordar. Även om föryngringen kan se bra ut så kommer plantorna ganska snart att dö.

Avveckling av fröträd

Eftersom det ofta tar två säsonger för askfrön att gro är det viktigt att fröträden inte avvecklas för tidigt. Om de tas bort innan de nya askarna har hunnit etablera sig är det risk att gräskonkurrensen blir för stor.