Stamkvistning
|
Förbättra virkeskvaliteten genom stamkvistning
Stamkvistning utförs för att forma en kvistfri stam samtidigt som dimensionsutvecklingen av stammen sker snabbare än då trängsel och beskuggning används som kvistrensande metod.
Stamkvistning är en normal skötselåtgärd på ek men kan även utföras på andra lövträdslag.
Stamkvistning av levande grenar ska ske med försiktighet. Felaktigt utfört kan det leda till rötangrepp och virkesförsämring.
|
|
Ska du stamkvista?
Passar ditt bestånd in på följande påståenden:
- Kvistarna är i allmänhet högst ca 2 cm grova.
- Träden har en brösthöjdsdiameter som är under 15 cm.
- Du har kontaktat Skogsstyrelsen (SKS) för att få intyg på stamkvistningen.
"Ja" på alla tre - Stamkvista gärna beståndet!
"Nej" på trean - Kontakta Skogsstyrelsen eller annan rådgivare.
"Nej" på 1 och/eller 2 - Du bör inte stamkvista.
|
Var kapar du kvisten?
a) Fel! Skadar kvistkudden
b) Rätt!
c) Fel! |
|
Några enkla råd:
-
Stamkvistning av döda grenar, torrkvistning, kan ske alla tider på året.
-
Stamkvistning av levande grenar, grönkvistning, bör ske med försiktighet eftersom det kan medföra risk för missfärgning.
-
Var noga med att skära av kvisten på rätt ställe, se bilden ovan.
-
Kvista på vårvintern innan savningen eller efter savingsperioden men i början på sommaren.
-
Kvista inte mer än att du har 50% grönkrona kvar!
-
Stamkvista endast huvudstammarna, 50-200 st/ha beroende på trädslag.
-
Kvista ek i flera omgångar för att förhindra vattenskottsbildning.
-
Vattenskott på ek tas bort i slutet på augusti eftersom de syns bättre när det fortfarande är lövade.
-
På grova grenar bör du först såga ett litet jack underifrån, sedan ovanifrån. Det minskar fläkningsrisken.
Träd har ofta mycket bra grenrensning - grönkvista inte i onödan!
|
Senast ändrad: 2007-11-19