– Röjningen är en nödvändig åtgärd för att skapa värdefulla och stormfasta bestånd. Det viktiga är inte exakt hur man röjer, utan att man röjer, poängterar Folke Pettersson, som är röjnings- och gallringsexpert på Skogforsk. Folke Pettersson har, tillsammans med Staffan Jacobson och en referensgrupp från skogsbruket, granskat och uppdaterat innehållet i röjningsavsnitten i Kunskap Direkt.
Han menar att de grundläggande reglerna för röjning är enkla. I barrplanteringar handlar det om att röja bort löv som konkurrerar med huvudplantorna, och det görs normalt när beståndet är 2-3 meter högt. I självföryngringar med tall är det viktigt att jämna ut beståndet och få bort överskärmande löv på ett tidigt stadium – en plantröjning. Den kompletteras med en slutröjning som kan vänta tills ungskogen nått kanske 4,5 meters höjd.
 |
| Det är inte svårt att röja, men viktigt att man gör det, säger Folke Pettersson. |
Naturligtvis måste skogsägaren hålla kontroll på ungskogen hela tiden – det är inte alltid som den följer mallarna. En för tidig och hård lövröjning kan göra att stubbskotten snart börjar konkurrera med huvudplantorna, och tallen är särskilt känslig för överskärmande löv. Ibland kan det behövas flera upprepade röjningar.
Det nya, omarbetade innehållet ska spegla dagens kunskaper och rekommendationer bättre jämfört med den tidigare versionen, som blev färdigt år 2000. I nya Röja kan skogsägaren läsa om olika röjningsstrategier, skador på träden, hänsyn i röjningsskogen, vilka effekterna blir av utebliven röjning och hur röjningen påverkar beståndets ekonomi. I de korta filmerna finns pedagogiska instruktioner hur röjningen går till, vilka träd som ska bort och vilken utrustning som bör användas.
Röjning är den åtgärd där självverksamheten är som högst, men fortfarande lejs 40 % av röjningen bort. I Kunskap Direkt finns råd och blanketter för den som upphandlar röjningen av en entreprenör. Kapitlet om självverksamhet har också fått en ansiktslyftning genom ett samarbete med Säker Skog. Där får skogsägaren tips om filning av klingan, rätt utrustning och rätt arbetsteknik, men också om uppföljning av röjningen.
– Det vanligaste felet som ovana röjare gör är att röja alldeles för svagt. Det gjorde jag själv i min gröna ungdom, erkännerFolke Pettersson. Han rekommenderar därför att ta för vana att lägga ut provytor för att följa upp hur tätt stammarna står efter röjningen.
Inom kort kommer Kunskap Direkt om röjning att kompletteras med ett nytt verktyg för att beräkna röjningens lönsamhet. Det ersätter programmet Röjningsanalys, som också togs fram år 2000.
Gå till Kunskap Direkt om röjning
Kontakta Folke Pettersson
Kontakta Mats Hannerz