Nytt samarbete ska rädda kulturlämningarna

- Vi ska ge varandra bättre förutsättningar och stötta varandra, säger Marie- Larsson-Stern, forskningschef vid Skogforsk. Det här klarar vi bara med gemensamma krafter.

Skogforsk har i ett första steg samlat representanter för Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och skogsbruket till ett arbetsmöte, där man gemensamt diskuterat fram och prioriterat bland ett antal förbättringsområden.

En av organisationernas idéer är att myndigheterna ska avlastas och därmed få mera tid att hjälpa skogsbruket. Men det kräver att skogsbruket på allvar lär sig att undvika skador på de vanligaste forn- och kulturminnena. Under mötet presenterades också ett gott exempel på det, där Sveaskog på Marknadsområde Norr lyckats minska de allvarliga skadorna vid markberedning från 53% till 12% genom att arbeta fokuserat med problemet.

- Om skogsbruket klarar utmaningen med egna bedömningar och uppföljningar av enklare lämningar skulle man kunna få stöttning med fältbesök och råd av myndigheterna i särskilt svåra ärenden, menar Marie Larsson-Stern som hoppas på mycket konkreta resultat av samarbetet:

- Jag tror att skogsnäringen skulle kunna enas om branschgemensamma riktlinjer, där man slår fast arbetssätt som minimerar de här skadorna så långt det är praktiskt möjligt.

FAKTA - Fyra viktiga förbättringsområden

1. Ett enda digitalt fornminnesregister med förbättrad kvalitet. Idag finns data om lämningarna spridda i många register och i olika format. Kvaliteten på lägesangivelserna varierar kraftigt, vilket är ett problem då många fornminnen är svåra att se.

2. Skogsbruket måste införa bättre rutiner. Planerna inför avverkning och markberedning måste kvalitetssäkras och data om kulturlämningar ska nå alla som berörs. Markeringarna i fält ska vara de samma mellan olika företag och uppföljningen och återkopplingen till de som utför arbetet måste bli bättre.

3. Myndigheterna måste jobba på samma sätt över sina geografiska gränser. Idag finns skillnader i rutiner och rådgivning mellan olika myndigheter och län. Det försvårar för skogsbruket, som ofta rör sig över gränserna och då kan få olika svar från olika tjänstemän.

4. Alla som arbetar med kulturlämningar i skogsbruket måste få bättre utbildning. Och på samma sätt måste myndighetspersonalen lära sig skogsbrukets förutsättningar för att kunna arbeta förebyggande.