https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2017/nya-resultat-mojliggor-froplantager-for-rysk-lark/
Utvärdering av 14-åriga proveniens- och avkommeförsök av rysk lärk gör det möjligt att tillgodose framtida behov av lärkfrö med nytt, testat material.
Efterfrågan på plantor av rysk och sibirisk lärk (historiskt under samlingsnamnet sibirisk lärk) har ökat kraftigt under senaste åren vilket lett till fröbrist i landets skogsplantskolor. Det mesta av fröet kommer från finska fröplantager och i Sverige finns i dagsläget endast några få fröplantager anlagda på 1950-talet med låg produktion.
För att tillgodose efterfrågan gjordes urval till en ny förädlingspopulation under våren 2017. Som bas för urvalet användes mätningar från 14-åriga proveniens- och avkommeförsök. Detta innebär att det inom kort kan vara möjligt för Skogforsks partnerföretag att anlägga fröplantager för mellersta Norrland.
Materialet kommer från rysk-skandinaviska lärkprojektet, initierat och drivet av Owe Martinsson, vilket består av frö insamlat från plusträd från stora delar av Ryssland mellan åren 1996–2000. Från varje insamlingsbestånd valdes upp till 60 plusträd ut (figur 1). Fröet har fördelats på 10 proveniens- och 3 avkommeförsök i Sverige varav ett (1816 Järvträsk) nu har avelvärderats. Avelsvärderingen har baserats på provenienser av rysk (Larix sukaczewii Dylis) och sibirisk lärk (Larix sibirica Ledeb). I projektet ingick ytterligare två lärkarter från centrala och östra Ryssland, för mer bakgrund om projektet se Lars Karlmans avhandling från 2010.
Figur 1. Insamlingsbestånd av rysk (röd cirkel) och sibirisk lärk (blå cirkel) i det rysk- skandinaviska lärkprojektet. Fylld cirkel visar att familjer från insamlingsområdet finns representerat i urvalet för mellersta Norrland. Försökslokalen 1816 Järvträsk är markerad med grön kvadrat.
Resultaten visar på stora skillnader på både proveniens- och familjenivå. Det urval som nu gjorts för mellersta Norrland har 12 %- enheter högre överlevnad, 17 % högre höjd och 25 % grövre diameter än genomsnittet av materialet (tabell 1). Utöver familjevisa produktions- och överlevnadsurval gjordes kvalitativa beaktanden inom familjer i det slutgiltiga fälturvalet. De kvalitetsegenskaper som vägde tyngst var rakhet och avsaknaden av sprötkvist och dubbeltoppar.
| |
Höjd, 6 år (%) |
Diameter, 14 år (%) |
Överlevnad, 14 år (%) |
| Urval 2017 |
117 |
125 |
82 |
| Medelvärde |
100 |
100 |
70 |
Tabell 1. Försöksresultat för urvalsgrupp bestående av 64 topprankade familjer samt medelvärde bestående av alla de 617 familjer av rysk och sibirisk lärk som ingått i försök 1816, Järvträsk. Överlevnaden är beräknad utifrån den förväntade genomsnittliga överlevnaden 70 %.
