Gå till:

Effekter av förökningsmetod på plantors tidiga utveckling

Somatiska groddplantor och rotad tallstickling.
Foto: Karl-Anders Högberg
Genom somatisk embryogenes kan värdefulla granmaterial förökas i stora volymer. Sticklingar kan effektivisera förädling av tall. De två förökningsmetoderna jämförs med fröplantor i två fältförsök.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 938-2017.

Somatisk embryogenes (SE) har potential att mycket effektivt massproducera ett värdefullt plantmaterial. Vid förökning med somatisk embryogenes sker ett successivt bortfall av genotyper. Frågan är om denna selektion påverkar viktiga skogliga egenskaper och om SE-plantor i något avseende avviker från frö­plantor.

I ett fältförsök med SE-plantor och fröplantor av gran från samma familjer anlagt våren 2015 på Remningstorp mättes skottskjutning i maj 2016 och höjd, förekomst av prolepsis, vitalitet samt skador i september 2016.

Resultaten visar att SE-plantorna växt något bättre än fröplantorna men inte hämtat in försprånget från plantodlingens slut. Klippta fröplantor var högre än oklippta. Planttyperna generellt skilde sig inte åt vad gäller skottskjutnings­tid­punkt, men klippta fröplantor sköt senare. Fröplantorna hade klart fler plantor med proleptiska skott, högst frekvens för de oklippta fröplantorna. Den feno­lo­giska skillnaden på hösten skulle kunna tolkas som en effekt av fysiologiskt åldrande, men den uteblivna effekten på skottskjutning talar för motsatsen.

I granförädlingen har användningen av sticklingar vid testning av individer ur förädlingspopulationen visat sig förbättra effektiviteten avsevärt, framför allt genom en stor tidsvinst. Tall är betydligt svårare att sticklingföröka, men möjlig­­heten att kopiera granens framgångsrecept lockar och frågan är då om sticklingar och fröplantor är jämförbara i viktiga egenskaper. I ett fältförsök anlagt våren 2014 på Remningstorp med både fröplantor och sticklingar mättes höjd hösten 2014 och höjd och skador hösten 2016.

Resultaten visar att fröplantorna har vuxit bättre än sticklingarna de första åren i fält men att sticklingarna fortfarande är högre. I genomsnitt större variation inom familj kunde konstateras för sticklingar och i den genetiska analysen blev felvariansen betydligt större för denna planttyp och heritabiliteten följaktligen klart lägre.

För båda försöken gäller att det är för tidigt att dra långtgående slutsatser.

Läs rapporten i sin helhet på länken nedan.

Nr 60-2017    Publicerad 2017-08-07 07:00
0 Kommentarer
Läs mer
Författare

Karl-Anders

Högberg

Tidigare anställd
 070 - 371 59 85
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.