Gå till:

Utveckling av delautomation för skotarkran

I en studie i maskinsimulator upplevde skotarförare minskad mental belastning med delvis automatisk kran. Studien indikerade också att långsammare förare direkt kan spara tid med automation.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 932-2017.

Automatiska kranrörelser hos skogsmaskiner har möjliggjorts av de senaste årens tekniska utveckling inom kranspetsstyrning, vilket innebär att kranarna utrustats med sensorer för krandelarnas position. Skogforsk har i skogs­maskin­simulatorn Troëdsson Forest Technology Lab utvecklat en delautomati­serad skotarkran. Med automationen utförs största delen av de kranrörelser som utförs under lastningen automatiskt, mellan virkes­högar på marken och maskinens lastutrymme, efter ett kommando från föraren. Den delauto­mati­serade kranen har utformats på ett sätt som ryms inom ramen för tillgänglig teknik och med hänsyn till säkerhetsaspekter.

Den delautomatiserade skotarkranen utvärderades genom att fyra profes­sio­nella skotarförare fick lära sig använda automatiken. De genomförde en upp­gift i simulatorn där de lastade en skotare både med hjälp av automatiken och med en helt manuellt styrd kran som referenssystem. Uppgiften gick ut på att köra skotaren längs en rak väg och lasta de stockar som var placerade vid sidan av den.

Tidsstudien genomfördes i efterhand baserat på en filminspelning som gjordes under studien. Krancykeln delades upp i de två momenten ”kran ut” och ”kran in”. Varje förare intervjuades efter att de hade genomfört studien med både automatik och manuell kran. Intervjun behandlade förarnas upplevelser av att använda automationen jämfört med att köra kranen manuellt, genomförandet av uppgiften, och upplevelsen av att använda simulatorn.

Inverkan av automationen på krancykeltider varierade mellan förarna. Utöver detta varierade förarnas respons på automatiken mellan delmomenten ”kran in” och ”kran ut”.

Överlag är trenden att delautomationen kan innebära en minskad tidsåtgång i krankörningen för en förare med lägre förmåga att köra kran manuellt och att effekten avtar med högre förmåga. För de som hade högst förmåga att köra kran manuellt innebar automationen högre tidsåtgång.

Intervjuresultaten visade att den utformning av automationen som användes i studien var rimlig och att förarna upplevde minskad belastning. Det indikerar att delautomation skulle kunna vara positivt för skogsmaskinförares väl­måen­de. Det innebär också att det skulle kunna finnas en positiv effekt på produk­tiviteten mätt över en längre period som en arbetsdag, då trötthet blir en mer betydande faktor än det var under studien.

Läs rapporten i sin helhet på länken nedan.

Nr 59-2017    Publicerad 2017-08-03 07:00
Teknik & maskinarbete
Skotning
Maskinteknik
Arbetsmiljö
Referenser
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.