https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2016/skogstradsforadlingen-i-norden-och-dess-potential-for-okad-biomassaproduktion/
Skogsträdsförädling har en nyckelroll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den här artikeln sammanfattar en rapport om förädlingen i Norden och dess potential.
Det finns en vision om ett kolneutralt energisystem i Skandinavien år 2050. Ett sätt att förverkliga den höga ambitionen är att öka tillgången på vedråvara, vilket gör att skogsträdsförädlingen hamnar i fokus. Skogsträdsförädling anses nämligen vara ett av det mest effektiva och miljövänliga alternativet för öka biomassaproduktionen i våra skogar.
Att använda genetiskt förädlade plantor innebär på beståndsnivå i princip en höjning av skogsmarkens produktionsförmåga. Skogen växer fortare, avverkningarna kan göras tidigare och omloppstiden kan förkortas samtidigt som effekterna på natur och miljö är små. Det förädlade materialet är dessutom mer vitalt och har bättre kvalitet än det oförädlade.
I Skogforsks rapport ”The status of tree breeding and its potential for improving biomass production” görs en beskrivning av det aktuella läget och en prognos av situationen år 2050 för skogsträdsförädlingen generellt och av dess produktionshöjande effekt för de mest relevanta barr- och lövträdslagen i Skandinavien och Finland. Projektet har finansierats av Nordisk Energiforskning och här ges en mycket kort sammanfattning.
Det jobbas kontinuerligt med långsiktig förädling av tall, gran och björk i Sverige och Finland medan arbetet med andra trädslag är av mer intermittent art. I Norge har man efter en tids uppehåll nu åter börjat förädla gran. Skogsträdförädlingen i Danmark är mycket begränsad och är en konsekvens av att skötseln mer inriktas mot naturlig föryngring.
Frö från fröplantager är och kommer de närmaste decennierna att förbli den dominerande metoden att massproducera genetiskt förädlat material. Den mertillväxt man får från dagens fröplantager varierar för olika trädslag men generellt är den 10-15% jämfört med oförädlat material (se diagram nedan). År 2050 beräknas denna tillväxtökning vara 20-25% för många trädslag. En större genetisk vinst i kombination med en ökad andel plantor från fröplantager innebär en betydande produktionsökning i våra framtida skogar.
Staplarna visar andelen (%) tall- och granplantor i skogsbruket i Sverige, Finland och Norge, med ursprung från fröplantager år 2014 (svart stapel) respektive en uppskattning för år 2050 (grå stapel). Siffran ovanför varje stapel avser den genetiska produktionsvinsten i jämförelse med oförädlat material.
Det tar dock lång tid (ca 20 år) innan en fröplantage producerar frö. Detta gör att framstegen i förädlingsarbetet i praktiken fördröjs innan det når skogsbruket. Ett alternativ för att snabbare realisera förädlingsvinsten är vegetativ förökning av korsningsfrö från de bästa träden. Detta är också ett sätt att minska bristen på förädlat granfrö från fröplantager. Sådana granplantor kan redan idag ge en mertillväxt på 25-35% och år 2050 förväntas den vara ca 40%.
Klimatet i framtiden kommer sannolikt att förändra tillväxtbetingelserna i Skandinavien på ett sätt som gör det fördelaktigt att använda introducerade trädslag såsom sitka-, douglas- och kustgran samt poppel. Att använda flera trädslag i skogsbruket är ett sätt att sprida riskerna inför en okänd framtid. I Danmark har exotiska barrträd varit en integrerad del av skogsbruket under mer än 100 år. Förädlingsarbetet har hittills varit begränsat men ändå visar t.ex. sitkagran från danska fröplantager en genetisk produktionsvinst på 40%.
Läs rapporten ”The status of tree breeding and its potential for improving biomass production” i sin helhet nedan.
