https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2016/har-planteringstidpunkten-betydelse-for-angrepp-av-snytbaggar-pa-granplantor/
Försök visar att plantering på färska hyggen under sensommar eller tidig höst kan minska risken för snytbaggeangrepp och göra plantorna mer motståndskraftiga i jämförelse med plantering följande vår.
I studien undersöktes effekten av planteringstidpunkt och insekticidbehandling på snytbaggeskador och tillväxt på granplantor. Resultaten visar att sensommar/tidig höstplantering på färska hyggen:
- kan användas som ett av flera verktyg för att minska risken för snytbaggeskador på granplantor
- gynnar tillväxt, både toppskottslängd och diameter samt biomassa
- kan vara ett bra sätt att sprida planteringar mer jämnt över säsongen
Angrepp av snytbaggar är ett stort problem vid plantering av barrplantor i Skandinavien. Med hjälp av olika skötselmetoder kan man reducera angreppen. En metod skulle kunna vara att anpassa planteringstidpunkten till perioder då snytbaggarna är mindre aktiva på hygget. Planteringstidpunkten kan också vara avgörande för plantornas etablering, och en väletablerad planta är mer motståndskraftig mot skador. Huvudsyftet med denna studie var därför att studera om plantering på sensommar/tidig höst på färska hyggen kan främja plantetablering och minska skador orsakade av snytbaggen följande säsong. Experimentet lades ut i södra Sverige och i sydöstra Norge, med en identisk försöksdesign på i båda länderna. På varje lokal planterades granplantor, med och utan insekticidbehandling, vid fyra olika tillfällen, augusti, september, november och maj följande år.
I försöket i Sverige minskade andelen obehandlade plantor som dödades av snytbagge när plantorna sattes tidigt på hösten (augusti och september, 13% döda) jämfört med de plantor som sattes i november samma år och i maj följande år (27% döda). Detta mönster påträffades inte i Norge, men där var också andelen snytbaggeangripna plantor betydligt lägre än i Sverige (40% jämfört med nära 90%). Dessutom drabbades en relativt stor andel av plantorna planterade i november av vinterfrosttorka, vilket troligtvis påverkade resultaten. Detta talar också mot en sen plantering på hösten. När det gäller genomsnittlig toppskottslängd, diametertillväxt och biomassa var de efter en säsong klart gynnad av plantering i augusti i båda länderna.
Artikeln är en sammanfattning av en vetenskaplig artikel publicerad i Scandinavian Journal of Forest Research.
