https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2015/tre-vagar-till-ett-effektivare-flisningsarbete/
Sönderdelningen står för en tredjedel av kostnaderna för hanteringen av grot fram till värmeverket. Därför är även en mindre kostnadsbesparing av vikt för ekonomin i hela kedjan. Här är tre tips.
Artikeln är en del av rapporten "Skogens energi – en källa till hållbar framtid" som finns att läsa i sin helhet online eller köpa under "Produkter och evenemang".
Anpassa mållängden på flisen
Genom att ändra inställningarna för knivarna (postningen) ändras mållängden för flisen. Detta påverkar både flisens kvalitet och maskinernas prestation. Att ändra knivinställningarna kan vara svårt då många maskiner är byggda för en knivinställning som anpassats till den marknad huggen är byggd för. I Centraleuropa dominerar små pannor som behöver en finhuggen flis medan man i Skandinavien har stora pannor som ofta kan använda grövre flis. Därför är det viktigt att kontrollera vilken typ av flis en maskin producerar före inköp.
Vid studier av maskiner där postningen kan ändras framgår tydligt att en större mållängd innebär ett effektivare flisningsarbete om maskinen klarar att driva matningen i rätt hastighet och är kraftfull nog. I en studie av en stor skivhugg ökade prestationen med 6 procent då knivutsticket ökades från 30 till 33 mm. En ytterligare ökning till 36 mm medförde en 4-procentig sänkning av prestationen jämfört med utgångsläget, vilket orsakades av att hydrauloljeflödet till matarbordet då blev för lågt för att uppnå en korrekt inmatning. Motsvarande studie av en trumhugg gav liknande resultat, vilket kan ses i diagrammet.
Anpassa bottensållet
Att utrusta flishuggen med ett bottensåll anses vara ett effektivt sätt att anpassa flisstorleken till kundens önskemål. Det är dock bara delvis sant, då sållet endast minskar andelen flisbitar större än maskorna i sållet. Vill man öka eller minska mållängden på den producerade flisen måste man ändra knivinställningarna. Hur stor påverkan sållet har beror på konstruktionen av huggen.
Ett bottensåll orsakar ett motstånd för flisflödet vilket påverkar både prestationen och bränsleförbrukningen negativt. För två olika trumhuggar innebar en minskning av maskstorleken i bottensållet från 100 till 50 mm en produktivitetssänkning på över 10 procent samtidigt som bränsleförbrukningen ökade med 13 till 33 procent (se tabellen nedan). För den studerade Biberhuggen kan 50 mm-sållet vara motiverat om kunden är känslig för alltför stora flisbitar. Det finns däremot ingen anledning att använda 35 mm-sållet, då detta sänkte prestationen och ökade bränsleförbrukningen utan att påverka kvaliteten på flisen.
Prestation och bränsleförbrukning med olika såll
| Maskin |
Såll, mm |
Prestation (Ton TS/eff.timme)
|
Dieselförbrukning (liter/ton TS)
|
| Biber 92 |
100 |
30,0 |
2,1 |
| Biber 92 |
50 |
25,8 |
2,8 |
| Biber 92 |
35 |
23,0 |
3,2 |
| Kesla 645 |
100 |
14,5 |
3,0 |
| Kesla 645 |
50 |
13,1 |
3,4 |
| Kesla 645 |
25 |
6,7 |
7,0 |
Vikten av vassa knivar
Knivarna i en flishugg slits allteftersom de används. Hur snabb förslitningen är beror på materialet som flisas och hur förorenat det är. Knivarnas livslängd kan vara allt från mindre än 57 ton TS (~350 m3s) för ett förorenat material till mer än 245 ton TS (~1400 m3s) för ett rent material. Allteftersom knivarna slits sjunker huggens produktivitet och bränsleförbrukningen ökar. Dessa effekter är i princip linjära mot den producerade mängden flis. Då knivarna blir slöare övergår de från att skära materialet i bitar till att slå sönder det vilket medför lägre kvalitet på den producerade flisen, då andelen flis inom målfraktionen minskar.
Att hela tiden ha tillräckligt vassa knivar för att undvika de negativa effekterna av knivslitaget är ett bra sätt att effektivisera flisningsarbetet. Utmaningen ligger i att anpassa bytesintervallen för knivarna så att man minimerar den totala flisningskostnaden. De vinster man gör med skarpa knivar måste väga upp kostnaden för bytet av knivarna. Knivslitagets effekt på driftsekonomin kan delas upp i tre komponenter:
• Ökad produktionskostnad per ton TS på grund av minskad prestation.
• Ökad bränslekostnad per ton TS eftersom bränsleförbrukningen ökar på grund av slitaget.
• Kostnaden för att byta knivarna, vilket inkluderar arbetskostnaden för bytet samt kostnaderna för slipning och nyanskaffning av knivar.
Av dessa kostnader så ökar de två första med ökad produktionsvolym. Knivbyteskostnaden är däremot en kostnad som fördelas på den producerade mängden flis och därmed minskar med ökande produktionsvolym. Minimerar man den totala medelkostnaden för flisningen i studien så finner man att knivarna bör bytas ut innan de är helt utslitna. Kurvan för medelkostnad är dock flack kring minimum, vilket gör att man har stora möjligheter att välja en lämplig tidpunkt för knivbytet om man accepterar en liten avvikelse från minimikostnaden.
Att arbeta vidare med
- Hur ska man ställa in en flishugg för att producera en flis som uppfyller kundens önskemål?
- Hur påverkar det material som ska sönderdelas fraktionsfördelningen i flisen?
