Syftet med denna studie var att modellera det ekonomiska utfallet för olika skötselsystem med lågskärm av björk, på två olika ståndorter, i förhållande till ett konventionellt skötselsystem med upprepade lövröjningar. Det empiriska underlaget vad gäller tillväxtens utveckling i en lågskärm av björk över gran är begränsat. Modelleringarna tvingades av denna anledning att bygga på ett antal antaganden. För att belysa ämnets komplexitet och resultatens stora variation, samt för att motivera i modellen valda antaganden, gjordes en genomgång av litteraturen, vilken inkluderas i rapporten.
Resultaten från produktionssimuleringarna tillsammans med de ekonomiska beräkningarna redovisas i tabellform, med ”break-even” punkter, dvs. hur många års förlängd omloppstid de olika skärmalternativen tål vid en ekonomisk jämförelse mot konventionell skötsel av planterad gran. Beräkningar av nuvärde och markvärde gjordes med 2, 2,5 respektive 3 % kalkylränta.
I det scenario att björkskärmen inte på något sätt minskar mängden skördad granbiomassa så gav samtliga skärmalternativ högre markvärden än referensalternativet. Dock måste man komma ihåg att enbart produktionsförlusterna genom tidigareläggandet av stickvägsnätet motsvarar ca två års förlängd omloppstid. På ståndortsindex G26 tålde samtliga skärmalternativ fyra till fem års förlängd omloppstid, oberoende av vald kalkylränta. På den bördigare ståndorten (G32) varierade ”break-even” punkten mellan 2 och fem år, beroende på tätheten av skärmen vid avvecklandet. Fler stammar i samband med avvecklingen av skärmen innebär en större mängd avverkningsbar biomassa och därmed ett högre avverkningsnetto. Samtidigt är det viktigt att påpeka att en tätare skärm sannolikt har en större inverkan på granens tillväxt samtidigt som risken för skador på granstammarna ökar i samband med avverkningen av skärmen.
Metoden med lågskärmar som en skötselmetod har visat sig fungera bra i ett småskaligt-intensivt skogsbruk där man har god uppsyn och stor flexibilitet, skonsam teknik för avverkning och tillvaratagande, och där arbetskostnaden värderas lågt. Lågskärmar har säkerligen sitt berättigande även i ett mer storskaligt skogsbruk, men då kanske i första i de bestånd där dagens schabloniserade föryngringsmetoder inte är helt gångbara, ex. marker med hög frostrisk och på fuktiga till blöta marker.
Det går att se många möjliga problem med denna skötselmetod men också stora möjligheter. Metoden kan redan idag motiveras på frostlänta marker. Lågskärm kan vara ett bra sätt att öka handlingsfriheten när det gäller lövinblandning på granmarker. Om metoden fungerar enligt grundalternativet och om granen inte hämmas så mycket kan metoden ge ett bra ekonomiskt resultat även på längre sikt. Det finns därför anledning att fundera på hur beslutsunderlaget kan förbättras.
Läs rapporten i sin helhet som pdf nedan.
