Gå till:

Kartläggning av skogssektorns digitala kommunikation

Foto: Mats Hannerz
Det finns ett enormt utbud av information om skog på webben. En ökad samverkan mellan skogssektorns webbplatser kan hjälpa skogsägare och yrkesverksamma att hitta rätt.

Webbens betydelse som informationskanal om skog och skogsbruk ökar snabbt i takt med att fler får tillgång till internet och att utbudet av tjänster ökar. Fortfarande anser dock en majoritet av skogsägarna att personliga kontakter, fysiska träffar och tryckta material är viktigare kanaler för att hämta in kunskap om skog och skogsskötsel. Bland skogliga tjänstemän är internet ett absolut måste i arbetet. De yrkesverksamma överskattar dock internets betydelse för skogsägarnas informationsinhämtning.

Det är några av resultaten från en kartläggning av skogssektorns digitala kommunikation som gjordes våren 2015 på uppdrag av bland annat Skogforsk.

Läs fördjupning

Skogforsk var en av initiativtagarna till en utredning kring behovet av ökad samverkan mellan skogssektorns hemsidor. Utredningen, som igångsattes i januari 2015, leddes av Föreningen Skogen i samarbete med LRF Skogsägarna, Skogforsk, Skogsstyrelsen och SLU.

Bakgrunden var en farhåga att skogssektorns information inte når ut till alla relevanta målgrupper, och att det görs dubbelarbete som skulle kunna undvikas med bättre samverkan. Utredningen kartlade webbanvändningen genom en enkät som besvarades av 87 skogsägare och 167 yrkesverksamma (tjänstemän och entreprenörer). Dessutom intervjuades företrädare för skoglig webbkommunikation, utöver den litteratur- och webbanalys som gjordes. Det låga svarsantalet på enkäterna gör att resultaten måste tolkas med försiktighet men jämförelser med tidigare motsvarande enkäter pekar ändå på viktiga trender.

Skogsägare är en heterogen grupp

Enkäten bekräftade bilden att det finns en stor variation inom gruppen skogsägare. Av alla skogsägare använde 60 % internet dagligen på dator. Minst 15 % använder det dock inte alls, framför allt äldre skogsägare och de som har högst grundskoleutbildning. Bristande datakunskaper och skogliga kunskaper begränsar nyttan av webbens information för många skogsägare. Personliga kontakter följt av fysiska träffar och tryckta material ansågs som viktigare informationskällor än internet.

Av de tillfrågade tyckte dock 40 % att internet var en viktig informationskanal. Det är en ökning från 29 % i en motsvarande enkät som gjordes 2008.

De branschgemensamma kunskapstjänsterna (Kunskap Direkt, Skogsskötselserien, Skötselskolan, Skogssverige, Skogforsk) var dåligt kända av skogsägarna. Däremot var Skogsstyrelsens, skogsägareföreningars och virkesköpares hemsidor mer välanvända. Det pekar på dessa hemsidors viktiga roll att visa upp och länka till de gemensamma kunskapssajterna.

Facebook dominerade bland de sociala medierna medan Twitter inte användes alls bland skogsägarna.

Kunskap Direkt ger mest ”nytta”

Bland tjänstemän och entreprenörer använde 77 %  datorn dagligen i sitt arbete med skog och skogsbruk. Den dagliga användningen på mobil och surfplatta var 31 % respektive 29 %, och det syntes där ingen skillnad mellan tjänstemän och entreprenörer.

Många av de branschgemensamma kunskapstjänsterna användes flitigt av tjänstemännen. Kunskap Direkt har använts av 75 % och Skogsskötselserien av 63 %. Bland entreprenörerna var användningen betydligt lägre. De besökte dock oftare virkesköpares hemsidor, Skötselskolan och Skogsforum. De använde också Skogforsks hemsida.

Nyttan av de gemensamma kunskapstjänsterna mättes också. Av de yrkesverksamma som använt en tjänst ansåg 77 % att de hade nytta av Kunskap Direkt, 61 % av Skogsskötselserien och 60 % av Skötselskolan.

Bland de sociala nätverken dominerade Facebook även bland de yrkesverksamma, där framför allt de yngre (upp till 40 år) var aktiva.

Enkäten visade också att yrkesverksamma överskattar vikten av många informationskanaler för skogsägare. Medan yrkesverksamma tror att internet och skogsdagar är viktigt, är det bara hälften så stor andel av skogsägarna som håller med.

Mycket skoglig kunskap på nätet

En granskning visade att det finns ett stort utbud av skogligt kunskapsorienterade hemsidor och tjänster på internet. De gemensamt finansierade tjänsterna Kunskap Direkt, Skogsskötselserien, Skötselskolan och Skogforsk ger en bra täckning av den information som behövs för dagliga beslut om skogsskötselåtgärder. De olika tjänsterna har dock mycket överlappande information och deras användning och synlighet är förhållandevis låg i förhållande till de ambitiösa innehållen.

Skogssverige och även Skogsencyklopedin innehåller bredare skoglig information som kan användas av till exempel allmänheten. Skogssverige täcker hela skogssektorn inklusive industrin. Nyhetsbreven från Skogssverige är uppskattade och hela sajten har höga besökstal. Faktasidorna skulle kunna bli en mer självklar ingång om skog för en kunskapstörstande allmänhet.

Det finns en stor mängd information och tjänster på SLUs webb. Det är dock svårt att hitta den mer branschspecifika informationen som kan vara splittrad på olika undersidor. I rapporten ges exempel på en utländsk hemsida (waldwissen.net) som på ett ambitiöst sätt har samlat skogliga forskningsresultat för praktiken.

Det finns mycket information även på enskilda organisationers och företags hemsidor som är intressant för hela branschen att ta del av. Bland allmänheten är Wikipedia ofta en första ingång när man söker kunskap om skog. Svenska Wikipedia har idag 172 artiklar i kategorin Skogsbruk, och dessa hade 379 000 visningar på årsbasis.

Önskemål om ökad samverkan

Intervjuer med kommunikations- och webbansvariga visar att det finns en positiv inställning till samverkan och ett delat ansvar för branschgemensam kunskap till både yrkesverksamma och allmänhet. De egna webbredaktionerna kan och vill i stället lägga fokus på affärsrelaterad information. Det finns också önskemål om att samarbeta och öka den gemensamma kompetensen kring besöksanalys, sökoptimering, målgruppsanalys, sociala medier och användbarhet. En ökad synlighet för hela sektorn på nätet kan bidra till ett ”kunskapslyft” om skog bland både allmänhet och beslutsfattare.

Behov av synlighet för forskningsresultat

Intervjuer med forskare och forskningskommunikatörer ger en tydlig bild av att den populära forskningskommunikationen till branschen har låg prioritet på webben. Ett undantag är Skogforsk som på sin nya hemsida nästan helt fokuserar på forskningsresultat. Kontakten mellan branschen och SLU tenderar att bli svagare i takt med att färre forskare och doktorander har skoglig bakgrund eller svenskt ursprung. Forskningskommunikation och tillämpad forskning meriterar inte för akademisk karriär.

Det finns också färre i branschen som kan bearbeta och sprida forskningsresultat vidare. Skogsstyrelsens resurser för rådgivning har minskat, och Föreningen Skogens tidigare roll som forskningsförmedlare har förändrats. I rapporten hänvisas bland annat till finska Tapio som tar ett helhetsgrepp i förmedlingen från forskning till praktik.

Viktigt att rankas högt av sökmotorer

För att synas på webben är det nödvändigt att hamna högt i sökmotorernas resultatlistor. Här konstaterades att skogssektorns webbar rankas högt för interna skogliga uttryck. Däremot hamnar skogswebbarna längre ner för frågor om hållbarhet och miljö, där i stället sajter utanför branschen får en högre ranking. I en minitest med gymnasiestudenter konstaterads att Wikipedia, Nationalencyklopedin och ideella organisationers hemsidor rankades högt när eleverna skulle söka fakta om hållbart skogsbruk eller allmänna fakta om skog.

Webbarbetet kan bli effektivare

Utredningen konstaterade att skogssektorns resurser till webbkommunikation kan användas effektivare genom ökad samverkan. Det kan bidra till ökad besökstrafik och att viktiga målgrupper lättare får tillgång till information om skog och skogsbrukets roll. Gemensamt finansierade tjänster som Kunskap Direkt, Skogsskötselserien, Skogssverige med flera kan bli ännu bättre genom ökat redaktionellt utbyte. Utredningen presenterade ett separat förslag till åtgärder.

Nr 106-2015    Publicerad 2015-09-02 07:00:00
Programvaror
Författare:

Mats Hannerz

Silvinformation
 070-528 85 54

Camilla Ahlstedt

 073-147 11 64
Kommentarer (3)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.
Dag Lindgren, Prof em SLU  1 år sedan
Wikopedia diskuteras. Jag skrev en artikel om det som jag tycker är viktigast, nämligen fröplantager. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fr%C3%B6plantager_i_Sverige. Den är endast formellt redigerad av andra, fackmässigt är det nog enbart jag. Så det "lönar sig" knappast att hoppas att andra experter skall förbättra, vidga och modernisera innehållet. Jag noterar att länkarna till Skogforsk (1,2 och 7) är de enda som inte tycks fungera. Just den viktigaste överskådliga bilden av TreO programmet verkar ha försvunnit totalt. Den digitala mognaden på Skogforsk kanske lämnar en del övrigt att önska, och då kanske det går långsammare i resten av skogsbruket också? Ingen "verklig" länk till sidan! Jag försökte också på engelska, mindre fokuserat på Sverige, och det är kanske bara 80% mitt verk https://en.wikipedia.org/wiki/Seed_orchard
Mats Hannerz, Silvinformation AB  1 år sedan
Bo Servenius har helt rätt i att det finns mycket fler möjligheter för skogen att synas på webben, inte minst genom sociala medier. Generellt är kanske inte skogen mer digitalt omogen än andra branscher, men som vi konstaterade i utredningen kan vi vässa kommunikationen och göra den mer effektiv genom samarbete. Nu är det många som sitter och uppfinner nya hjul, var för sig. Håller helt med om att Wikipedia är en viktig kanal där vi alla som bryr oss om skogen kan bidra.
Bo Servenius  1 år sedan
Intressant rapport. Rapporten bekräftar mina egna tankar om att skogsbruket fortfarande är efter i sin digitala mognad. Saknar en djupare diskussion om sociala media och dess möjligheter - och vad som faktiskt sker där redan idag. Bra att wikipedias roll lyfts fram. Där borde det gå att göra mer tillsammans av alla officiella aktörer - men också alla vi vanliga skogsintresserade.