Omfattning, finansiering och organisation
Den ekonomiska omfattningen av ESS.2 har totalt varit 73 miljoner kronor, fördelat på ca 18 miljoner per år under en fyraårsperiod. Skogsbrukets intressenter har stått för omkring hälften av finansieringen och skogsbränsleanvändarna har bidragit med drygt tio procent. Energimyndigheten motfinansierar medlen från näringslivet med 40 procent, och är därmed den största enskilda finansiären. 7 procent av medlen har använts för programadministration, 20 procent till gemensamma kostnader som kompetensutveckling, samordning, information och publicering, medan hela73 procent har använts som rena projektmedel. Utlysningar har gjorts tre till fyra gånger per år. Skogforsk har administrerat programmet och koordinerat verksamheten. Skogsbränsleprogrammet på Skogforsk har fortsatt utgjort programmets bas och ansvarat för samordning och kommunikation till intressenterna. Även många kollegor vid Skogforsk samt andra olika aktörer – universitet, institut och konsulter – har utfört projekt. Under ESS.2 har ett hundratal projekt beviljats stöd.
Programstyrelsen, som formellt beslutat vilka projekt som ska erhålla stöd inom programmet, har utgjorts av strategiskt ledande representanter för finansiärerna samt extern vetenskaplig expertis. Programstyrelsen har under åren bestått av; Antti Asikainen, LUKE (tidigare Metla), Finland, PeterAndersson, Skogsåkarna, Magnus Bergman, SCA skog, Håkan Bill, E.ON Värme Sverige AB, Rolf Björheden, Skogforsk, Staffan Dalbrink, Mellanskog, Åsa Forsum, Energimyndigheten, Jan Gustafsson, Stora Enso Skog AB (ordförande), Per Kallner, Vattenfall AB, Björn Karlsson, Södra Skog, Johan Lindman, Stora Enso Skog AB (tidigare ordförande), Tommy Nilsson, Sveaskog, Sven Risberg, Energimyndigheten, Lennart Rådström, Skogforsk samt Jonas Torstensson, E.ON Värme Sverige AB.
En bränsleteknisk samverkansgrupp, bestående av operativt ledande personal i medverkande företag, har bistått vid identifieringen av utvecklings- och forskningsområden och beredningen från projektidé till färdig ansökan.Till varje projekt har vi även kopplat en projektlots med uppgift att säkerställa att branschernas behov och intressen sätts i fokus, samt att bistå projektledaren med relevanta studieobjekt, nätverk och uppdaterad information. Denna organisation har även starkt bidragit till en snabb spridning och implementering av resultaten. Inom och i anslutning till programmet har värdefull kompetens och nätverk byggts upp i respektive bransch samt inom forskningsorganisationer, både nationellt och internationellt. Stor vikt har lagts vid demonstration, implementering och kommunikation för att sprida kunskap om ny teknik och nya metoder samt påverka attityderna till bränsleuttag. De uppsatta målen har i huvudsak uppnåtts och den praktiska skogsbränsleverksamheten har implementerat och tagit till sig en stor del av resultaten.
Framtida utmaningar
Det finns en stor potential att öka uttaget av primära skogsbränslen, idag används bara en tredjedel av den möjliga volymen. De stora efterfrågevariationerna gör det dock svårt att få entreprenörer och aktörer att satsa på bränsleverksamhet, det behövs en långsiktig och någorlunda jämn efterfrågan. På sikt behövs även nya avsättningsområden. Det förekommer även diskussioner om att användning av skogsbiomassa inte bör klassas som ett hållbart nyttjande av skogsresursen och att klimatnyttan är tveksam. Här krävs kommunikation och nätverkande för att påverka beslutsfattarna, både i Sverige och på EU-nivå.
Den största utmaningen idag är, förutom att sänka de totala kostnaderna, att arbeta med kvalitetsaspekterna för att möjliggöra ett ökat uttag och användning av primära skogsbränslen. Här ser vi en fortsatt stor potential. Vi måste förfina befintlig teknik och utveckla ny teknik för avverkning, hantering och transport. Och vi måste sträva efter en ökad jämnhet, förutsägbarhet och mätbarhet av efterfrågade bränslekvaliteter