Gå till:

Effektivare skogsbränslesystem – den andra programperioden

Skogsbränsleprogrammet går snart i mål med sin andra programperiod. Här summerar och reflekterar programcheferna Rolf Björheden (2011-2012) och Mia Iwarsson Wide (2012-2015) fyra års forskning.

Artikeln är en del av slutrapporten för den andra programperioden av Effektivare Skogsbränslesystem, ESS.2. Slutrapporten lanserades i sin helhet i början av maj och finns att köpa under Produkter och evenemang.

ESS-programmets första programperiod, 2007-2011, var en dynamisk period med stark utveckling. Nyetablering och utbyggnad av biobränsleeldade kraftvärmeverk gjorde att efterfrågan på biobränslen, vilka till 85 % kommer från skogen, steg. Utnyttjandet av primära skogsbränslen (grot, energived, klenträd och stubbar) som utgör programmets fokus, steg under programperioden med c:a 50 %, men genom en stark teknik och metodutveckling kunde kostnaderna trots det hållas oförändrade. Skogsbruket och dess entreprenörer stärkte successivt försörjningssystemet genom höjd kompetens, organisation och kvalificerad utrustning. Skogsbränsleverksamhetens utbyggnad var starkt bidragande till att Sverige, som enda land, redan vid slutet av första programperioden hade nått EUs 2020-mål för förnybar energi.

En bit in i andra programperioden, 2011-2015, mattades den positiva utvecklingen av. En förutsedd fortsatt efterfrågeökning har uteblivit. Orsakerna är flera. Milda vintrar minskade behovet av bränsle och en allmän konjunkturavmattning minskade behovet av energi rent generellt. Men viktigare är att den fortsatta utbyggnaden av kraftvärme kommit att inriktas på andra bränslen än skogsbränslen, framförallt på hushållsavfall, som i stigande grad importeras från andra EU-länder. I Sverige belastas fossila bränsleslag med flera miljörelaterade skatter och avgifter, vilket skapar konkurrenskraft för biobränslen. Att priset på fossila bränslen, inklusive olja, sjunkit kraftigt utan att miljöavgifterna höjts innebär de facto att biobränslenas konkurrenskraft minskat. Detta bidrar också till en lägre efterfrågan på skogsflis. Effekterna av den stagnerande efterfrågan är höjda lagernivåer och sänkt lönsamhet i alla led. I entreprenörsledet sker nu en utslagning och förlust av framtidstro som kommer att behöva återvinnas för en fortsatt önskvärd utbyggnad av bioenergin i Sverige.

Teknikutveckling

Effektivare skogsbränslesystem har drivits som ett samverkansprogram, finansierat av skogsbruket, energisektorn och Energimyndigheten. Programmets syfte har varit att möjliggöra ett långsiktigt, uthålligt och väsentligt ökat utnyttjande av skogsbränsle genom att stödja utvecklingen av effektivare produktionssystem för skogsbränsle. Målet för den andra etappen, ESS.2, har varit att ytterligare effektivisera uttaget av skogsbränslen, med sänkta kostnader, förbättrad kvalitet och bibehållen lönsamhet för inblandade aktörer. Sänkta kostnader och höjt förädlingsvärde ses som de huvudsakliga medlen för förbättrad lönsamhet. Vi har fortsatt att utveckla befintlig och ny teknik för uttag av skogsbränslen.

• Då det gäller grot har det främst handlat om förbättradkvalitet, effektivitet i skotning och beslutsstöd för att förhindra markskador i samband med uttaget.

• För stubbskörd har vi arbetat för att optimera hanteringskedjan samt att minska markpåverkan och mängdenföroreningar i materialet.

• På klenträdssidan har vi studerat uttag i nya typer avbestånd, effektiva arbetsmetoder i gallring samt utrett potentialerna med flerträdshantering under olika förhållanden.

• Vi har gjort en bred kartläggning av olika typer avsönderdelning för att identifiera bästa teknik utifrån det material som ska sönderdelas och den kvalitet som efterfrågas.

• Då det gäller transportteknik och logistik har fokus legat på utveckling och demonstration av längre och tyngre fordon, men även hur vi kan styra och optimera transporterna.

• Mätningsfrågorna har naturligt hamnat i fokus med tanke på den nya virkesmätningslag som gäller från och med 1 mars 2015. Att utveckla och utvärdera nya och befintliga tekniker och metoder från mätning av skogsbränslen har varit ett prioriterat projektområde.

• Ett arbete för att definiera relevanta sortiment av skogsbränsle ur ett kundperspektiv har inletts. En ledstjärna i samtliga projekt och frågeställningar har varit att visa hur man kan agera för att nå en så god kvalitet som möjligt i samtliga steg i hanteringskedjan.

Läs fördjupning

Omfattning, finansiering och organisation

Den ekonomiska omfattningen av ESS.2 har totalt varit 73 miljoner kronor, fördelat på ca 18 miljoner per år under en fyraårsperiod. Skogsbrukets intressenter har stått för omkring hälften av finansieringen och skogsbränsleanvändarna har bidragit med drygt tio procent. Energimyndigheten motfinansierar medlen från näringslivet med 40 procent, och är därmed den största enskilda finansiären. 7 procent av medlen har använts för programadministration, 20 procent till gemensamma kostnader som kompetensutveckling, samordning, information och publicering, medan hela73 procent har använts som rena projektmedel. Utlysningar har gjorts tre till fyra gånger per år. Skogforsk har administrerat programmet och koordinerat verksamheten. Skogsbränsleprogrammet på Skogforsk har fortsatt utgjort programmets bas och ansvarat för samordning och kommunikation till intressenterna. Även många kollegor vid Skogforsk samt andra olika aktörer – universitet, institut och konsulter – har utfört projekt. Under ESS.2 har ett hundratal projekt beviljats stöd.

Programstyrelsen, som formellt beslutat vilka projekt som ska erhålla stöd inom programmet, har utgjorts av strategiskt ledande representanter för finansiärerna samt extern vetenskaplig expertis. Programstyrelsen har under åren bestått av; Antti Asikainen, LUKE (tidigare Metla), Finland, PeterAndersson, Skogsåkarna, Magnus Bergman, SCA skog, Håkan Bill, E.ON Värme Sverige AB, Rolf Björheden, Skogforsk, Staffan Dalbrink, Mellanskog, Åsa Forsum, Energimyndigheten, Jan Gustafsson, Stora Enso Skog AB (ordförande), Per Kallner, Vattenfall AB, Björn Karlsson, Södra Skog, Johan Lindman, Stora Enso Skog AB (tidigare ordförande), Tommy Nilsson, Sveaskog, Sven Risberg, Energimyndigheten, Lennart Rådström, Skogforsk samt Jonas Torstensson, E.ON Värme Sverige AB.

En bränsleteknisk samverkansgrupp, bestående av operativt ledande personal i medverkande företag, har bistått vid identifieringen av utvecklings- och forskningsområden och beredningen från projektidé till färdig ansökan.Till varje projekt har vi även kopplat en projektlots med uppgift att säkerställa att branschernas behov och intressen sätts i fokus, samt att bistå projektledaren med relevanta studieobjekt, nätverk och uppdaterad information. Denna organisation har även starkt bidragit till en snabb spridning och implementering av resultaten. Inom och i anslutning till programmet har värdefull kompetens och nätverk byggts upp i respektive bransch samt inom forskningsorganisationer, både nationellt och internationellt. Stor vikt har lagts vid demonstration, implementering och kommunikation för att sprida kunskap om ny teknik och nya metoder samt påverka attityderna till bränsleuttag. De uppsatta målen har i huvudsak uppnåtts och den praktiska skogsbränsleverksamheten har implementerat och tagit till sig en stor del av resultaten.

Framtida utmaningar

Det finns en stor potential att öka uttaget av primära skogsbränslen, idag används bara en tredjedel av den möjliga volymen. De stora efterfrågevariationerna gör det dock svårt att få entreprenörer och aktörer att satsa på bränsleverksamhet, det behövs en långsiktig och någorlunda jämn efterfrågan. På sikt behövs även nya avsättningsområden. Det förekommer även diskussioner om att användning av skogsbiomassa inte bör klassas som ett hållbart nyttjande av skogsresursen och att klimatnyttan är tveksam. Här krävs kommunikation och nätverkande för att påverka beslutsfattarna, både i Sverige och på EU-nivå.

Den största utmaningen idag är, förutom att sänka de totala kostnaderna, att arbeta med kvalitetsaspekterna för att möjliggöra ett ökat uttag och användning av primära skogsbränslen. Här ser vi en fortsatt stor potential. Vi måste förfina befintlig teknik och utveckla ny teknik för avverkning, hantering och transport. Och vi måste sträva efter en ökad jämnhet, förutsägbarhet och mätbarhet av efterfrågade bränslekvaliteter

Nr 59-2015    Publicerad 2015-04-29 07:20
0 Kommentarer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.