Gå till:

Bränsleproduktion: Resurseffektiv sönderdelning

Köpare av flis har ofta olika preferenser. Därför säljs ofta flis som funkar för alla. Det ökar flexibiliteten och gör att man kan leverera till flera kunder från ett avlägg eller en flisstack.

Artikeln är en del av rapporten "Skogens energi – en källa till hållbar framtid" som finns att läsa i sin helhet online eller köpa under "Produkter och evenemang".

Materialet sönderdelas antingen på avlägg eller transporteras till terminal, beroende på vilket som ger den lägsta totalkostnaden för sönderdelning och transport. Sönderdelningen står för en stor andel av den totala hanteringskostnaden för skogsbränslen. Därför är även en mindre kostnadsbesparing av betydelse för ekonomin. En av de största kostnadsposterna vid sönderdelning är bränslet som driver maskinerna.

Det kostade i genomsnitt 48 kronor per m3s att flisa grot och 42 kronor per m3s att flisa klenträd under 2013. Grot och klenträd sönderdelas oftast på avlägg, eftersom det är svårt att nå acceptabla lastvikter på grot- och rundvirkesbilar, medan man i de flesta fallen uppnår den maximala lastvikten vid flistransporter. Även om mottagaren har en effektiv sönderdelning så är det svårt att motivera transporter av osönderdelat material längre än ca 100 km. På avlägg utförs arbetet oftast med skotarmonterade flishuggar eller med huggbilar. Flisning på avlägg är utrymmeskrävande och ställer höga krav på planering och logistik, vilket kan begränsa möjligheten att utnyttja huggarnas fulla potential.

Samma år kostade sönderdelning av bränsleved ca 18 kr per m3s. Att det var så mycket billigare än flisning av grot och klenved beror på att bränsleveden sönderdelas med större och effektivare maskiner på terminal eller hos slutkund. Detta beror i sin tur på att sönderdelning inte ökar lastvikterna för bränsleved, därför är det alltid lönsammare att köra detta sortiment till terminal eller slutkund innan flisning.

Även om en del stubbar krossas på avlägg så sker mycket av krossningen på terminal. Trots detta var krossningskostnaden per m3s så pass hög som 49 kr under 2013. Det beror dels på att man i de flesta fall förutom krossen måste ha en separatlastare för att mata in stubbarna i krossen, dels på att krossarna har en sämre bränsleekonomi än de flishuggar som används för grot och klenträd.

Läs fördjupning

Maskinval

Maskinvalet vid sönderdelning styrs av materialet som ska sönderdelas, kvalitetskraven på den producerade flisen samt var man väljer att sönderdela materialet. Flishuggar kan bara användas för att flisa skogsbränslen som inte innehåller några föroreningar, medan krossarna kan sönderdela alla typer av skogsbränslen, oavsett om de innehåller föroreningar eller ej. 

• Skivhuggarna är de mest specialiserade huggarna och är anpassade för arbete på terminal. De är ofta högproduktiva och har en bra bränsleekonomi. De producerar en högkvalitativ flis när de används för att flisa bränsleved. Det blir däremot ofta för mycket stickor i flisen när man flisar träddelar eller delkvistad gallringsved.

• Trumhuggar finns i många olika storlekar där de medelstora är anpassade till arbete på eller vid avlägg och de största för arbete på stora terminaler eller vid värmeverk. Produktiviteten beror av storleken och motorstyrkan i maskinen. Bränsleekonomin är god, även om det går åt något mer bränsle än för skivhuggarna. Även om fliskvaliteten blir bättre för stamved än för grot så producerar trumhuggarna en acceptabel flis av alla rena skogsbränslen.

• Krossar finns i många storlekar, men är generellt större än trumhuggarna. Då de slår sönder materialet är de inte lika känsliga som huggarna för föroreningar. Men det går åt mer energi för att slå sönder ved än att hugga den i bitar, vilket gör att krossarna generellt har en högre bränsleåtgång. Å andra sidan så behöver man inte byta slitdelarna i en kross lika ofta som man behöver byta knivar i en hugg. 

På avlägg används främst trumhuggar och i de fall då man har behov av att huggen kan ta sig fram i terrängen vid sidan av vägen är dessa oftast monterade på en skotare. I de fall då huggen inte behöver lämna vägen används även traktordragna huggar och huggbilar, d.v.s. flisbilar med en integrerad trumhugg som sköter både flisning och transport. De senare har under det senaste decenniet visat sig vara ett intressant koncept för att flisa grot och träddelar som skotats fram till väg. Till skillnad från övriga Europa används få lastbilsmonterade flishuggar, d.v.s. maskiner där lastbilen endast används som basmaskin för en hugg och som inte kan transportera flisen, på avlägg. De lastbilsmonterade huggarna är beroende av en välfungerande logistik och relativt stora avlägg för att minimera stilleståndstiden för maskinerna i systemet. Huggbilssystemet, å andra sidan, är flexibelt och har ingen renodlad flyttkostnad mellan avlägg. Tyvärr har huggbilarna på senare tid drabbats av bränder.

Produktivitetspåverkande faktorer

Produktiviteten och även bränsleekonomin för sönderdelningsmaskinerna påverkas av ett flertal faktorer. Dels samma faktorer som styr maskinvalet, d.v.s. typ av material och eftersträvad fliskvalitet, dels andra materialegenskaper som exempelvis bitstorlek, densitet, fukthalt och om materialet är fruset eller ej. Även maskinparametrar som motoreffekt, knivskärpa och sållstorlekar påverkar produktiviteten. Det går att öka produktiviteten och lönsamheten samtidigt som man minskar bränsleförbrukningen för flishuggar genom att 1) öka mållängden på flisen, 2) använda rätt såll för den eftersträvade fliskvalitén och 3) byta knivarna innan de blir för slöa.

Nya systemlösningar

Under de senaste 10 åren har det skett en avsevärd ökning av produktiviteten i sönderdelningen, men än återstår det en del att göra. Några exempel på system som visat sig ha potential i pilotstudier eller utanför Sverige men måste studeras noggrannare:

• I containersystemen kan man öka andelen flisningstid för huggen avsevärt om man flisar direkt i containrarna och transporten av dessa mellan vältan och omlastningsplatsen överlåts på en lastväxlarförsedd skotare. Då kan huggföraren koncentrera sig på att fylla containrarna. Om andelen flisningstid för huggen ökar med 20 procentenheter blir detta system lön- sammare än om skotarhuggen utför hela arbetet.

• Lägger man flisen på duk kan man göra stora vinster om avlägget planeras så att huggen kan blåsa flisen direkt på duken istället för att behöva transportera dit den. 

• I Finland och Centraleuropa är det vanligt att man blåser flisen direkt i lastbilarna. Vi borde kunna göra detsamma på avlägg där lastbil och hugg ryms bredvid varandra. Att fylla en skopbil med huggen tar inte längre tid än att lasta den med kranen, så för varje lass vi direktlastar vinner vi lite tid.

• Dieselelektrisk drift av flishuggen ger en möjlighet att använda eldrift vid flisning på terminaler som har tillgång till el och använda dieseldrift på avlägg och terminaler som saknar elkraft. Detta minskar både driftskostnader och utsläpp. 

För att minska sönderdelningskostnaderna samtidigt som maskinentreprenörernas lönsamhet hålls på acceptabla nivåer kommer det att behövas mer forskning på hur man på ett så effektivt sätt som möjligt kan öka produktiviteten och utnyttjandet av sönderdelningsmaskinerna.

Ett annat sätt att öka lönsamheten är att öka värdet på den färdiga produkten. För stubbkross har vi visat att vi kan sänka askhalten genom sållning av det sönderdelade materialet. På samma sätt är det fullt möjligt att sålla fram en önskad flisfraktion till en kund om detta sållade sortiment har ett tillräckligt högt värde.

Nr 66-2015    Publicerad 2015-05-18 09:18
0 Kommentarer
Läs mer
Författare
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.