Gå till:

Ungskogsgödsling kräver bättre genetiskt urval

Foto: Sverker Johansson/BITZER
Det krävs ett speciellt urval av gransorter för att nå optimal tillväxt vid behovsanpassad gödsling av ungskog.

Det här innebär samtidigt att dagens förädlade material inte kan nå sin fulla potential vid behovsanpassad gödsling, eftersom träden väljs ut i försök som sköts enligt dagens praxis.

Om metoden i framtiden skulle användas för att öka produktionen, bör skogsträdsförädlarna testa och välja ut granar som presterar bra vid ungskogsgödsling. Skogforsks resultat visar dock att det skulle det räcka med två grupper för att täcka hela södra Sverige (där en är anpassad för frostlänta odlinglokaler).

 

Om studien

Skogforsk har analyserat hur granen i södra Sverige reagerar på behovsanpassad gödsling under ungdomsåren. I studierna har forskarna analyserat samspelet mellan genotyp och miljö genom att beräkna genetiska samband mellan tillväxtegenskaper i olika försök (och försöksled).

 

Resultat

I studien användes två försök i Mellansverige som delades upp i två försöksled, behovsanpassad gödsling och kontroll, med tre upprepningar vardera.

Gödslades fyra gånger

Försöken gödslades fyra gånger i ung ålder (efter tillväxtsäsong 6, 7, 8 & 10) och höjderna mättes efter varje gödslingstillfälle samt efter 16 tillväxtsäsonger. Inför varje gödsling samlades barrprover in och utvärderas i samarbete med SLU för att skapa de behovsanpassade gödselgivorna.

Genotypen viktig

Att olika genotyper/sorter visade sig prestera bäst beroende på om de växt under behovsanpassad gödsling eller inte, tolkar vi som att tillväxtförutsättningarna (med avseende på näringstillgången) är så vitt skilda att olika tillväxtmönster gynnas. Det har föreslagits att genetiska skillnader i kväveupptagningsförmåga kan skapa denna effekt: växthusstudier har visat att plantor allokerar mer biomassa till rötterna vid begränsad tillgång på kväve, men mer till grönmassan om kvävetillgången är god.

Figur 1. Om behovsanpassad gödsling ska användas kommer vi inte att kunna få mer än 36% (det blå plusset) av den möjliga genetiska vinsten genom att använda genotyper utvalda i dagens skötselsystem. För att nå optimalvinst krävs att genotyper också väljs ut i en miljö med behovsanpassad gödsling.

 

Nya urval behövs

Om det i framtiden blir aktuellt med behovsanpassad ungskogsgödsling av gran bedömer vi att det finns ett behov att testa och välja ut elitgenotyper från förädlingsprogrammen som presterar optimalt i den skötselregimen för att få ut maximal genetisk vinst. Det skulle då räcka med två grupper för att täcka hela södra Sverige (där en är anpassad för frostlänta odlinglokaler).

Nr 105-2014    Publicerad 2014-12-15 12:00
0 Kommentarer
Läs mer
Berlin, M., Sonesson, J., Bergh, J., Jansson, G. 2012. The effect of fertilization on genetic parameters in Picea abies clones in central Sweden and consequences for breeding and deployment. Forest Ecology and Management 270: 239-246
Författare

Gunnar

Jansson

Tidigare anställd

Johan Bergh

Linnéuniversitetet
 0470-76 75 42
Kommentarer (0)
 Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar.